Donald Trump vill att Grönland blir del av USA. Dels för att stärka det amerikanska försvaret men det handlar även om att säkra viktiga naturtillgångar.
Grönland är rikt på naturresurser som metaller, mineraler, olja och gas, med ett potentiellt värde på över 28 biljoner kronor. Det inkluderar en av världens största outnyttjade oljereserver och kritiska råvaror som är viktiga för den gröna och digitala industrin.
Problemet är dock att det saknas infrastruktur, utbildad arbetskraft och logistik för att utnyttja dessa tillgångar, vilket gör exploatering både kostsam och tidskrävande.
Oljereserverna runt Grönlands kuster beräknas till cirka 17 miljarder fat, värt 14 biljoner kronor. När inlandsisen smälter blir utvinning tekniskt lättare, men med nuvarande oljepriser är det osäkert om det är ekonomiskt hållbart att satsa på detta.
Förutom olja och gas finns kritiska råvaror som sällsynta jordartsmetaller, viktiga för industrin, samt stora uranfyndigheter. Men precis som för oljan är bristen på etablerad gruvverksamhet och infrastruktur en stor utmaning. I kontrast har andra områden som LKAB i Sverige en lång gruvtradition som underlättar exploatering.
Trots det enorma potentiella värdet ifrågasätter experter om det är värt att investera i utvinning på Grönland under nuvarande förhållanden.
