Den tidigare finansministern Anders Borg har brutit tolv års relativ tystnad i den ekonomiska debatten. I en intervju förklarar han varför Vänsterpartiets och Miljöpartiets opinionssiffror är den enda parameter han följer inför valet – samtidigt som han sågar den amerikanske finansministern Scott Bessents senaste utspel som ”trams”.
Anders Borg, i dag bland annat styrelseordförande i LKAB, beskriver sig själv som en investerare utan behov av snabba klipp.
”Jag spekulerar inte i aktier. Jag köper aktier och behåller dem”, säger han.
Portföljen ligger tungt i svenska investmentbolag och de stora amerikanska teknikbolagen. Börsåret har gått ”hyggligt”, konstaterar han. Metoden är enkel: han följer ett tiotal bolag han inte äger, och köper när kurserna faller.
”Jag tycker inte de är så jäkla högt värderade”
Borg tillhör inte dem som ser en AI-bubbla redo att spricka. Han pekar på att avkastningen på kapitalet i AI-investeringarna hos de fyra stora amerikanska teknikjättarna ligger långt över deras kapitalkostnad – och att det syntes i både Microsofts och Googles senaste rapporter, där det var just AI-komponenterna som växte.
Nvidias rapport i veckan blir enligt honom viktig. I det första kvartalet levererade bolaget 15 miljarder dollar mer i intäkter än väntat.
”15 miljarder dollar är ju en bra siffra i sig för de flesta bolag”, konstaterar han torrt.
Räknar man på Nvidias egen prognos om intäkter i storleksordningen 1 000 miljarder dollar i slutet av nästa år, med bibehållen vinstmarginal, hamnar p/e-talet enligt Borg omkring 14.
Det som imponerar mest på honom är inte värderingarna utan hur marknaden hanterat en rad störningar utan att haverera: mjukvarubolagen har omprisats, kryptobubblan har knäckts, och börsen har tagit sig igenom både krig och oljeprischocker.
”Det är olika segment som har varit övervärderade och det har korrigerats utan att börsen har kraschat”, säger han. Den amerikanska börsen står enligt honom på solid grund – ”inte i värderingar utan i vinsttillväxt”.
Sågar Bessent: ”En vattenpistol för brandbekämpning”
Betydligt hårdare är omdömet om hans amerikanske motsvarighet Scott Bessent, som i förra veckan lät återköpa långa statsobligationer för att pressa ner de långa räntorna.
”Det han håller på med måste man beskriva som trams”, säger Borg.
Resonemanget: att köpa 30-åringar och i stället ge ut kortare papper kortar visserligen durationen på den amerikanska skulden – men USA emitterar obligationer för omkring 1 000 miljarder dollar i månaden, och den volymen krymper inte av att löptiden kortas. Tvärtom.
”Det är lite som att ha en vattenpistol för brandbekämpning. Och det är inte ens vatten i pistolen, för det förvärrar problemet.”
Samma sak gäller enligt Borg valutamanövern där euro såldes för att köpa yen – ett drag han menar snarare skadar än bygger förtroende.
Borg har egen erfarenhet av frågan: han utredde interventioner åt Riksbanken för 25 år sedan och skrev bankens interventionsramverk. Slutsatsen då som nu är att interventioner bara fungerar om de följs upp av finans- och penningpolitik, och helst genomförs när marknaden är kort och illikvid.
”Om man intervenerar i dollar tror jag det har liten effekt”, säger han. ”Det skulle funka om man intervenerade på First North.”
Vad borde Bessent göra i stället? Svaret är kort: strama åt. Höj skatterna, minska utgifterna och undvik underskott på 6–7 procent av BNP när skulden är på väg mot 125 procent.
Räntorna: ”Ordnad rörelse uppåt” – annars tar börsen stryk
Borg ser en tydlig riktning i de långa räntorna. Japan har stigit kraftigt och ligger kring tre procent, Storbritannien uppe vid fem, och nästan alla stora länder har högre tioårsräntor i dag än för ett år sedan. Alla kör stora underskott, och nästa år väntar dessutom ett franskt val.
Börserna klarar 4–5 procents tioårsräntor utan problem, menar han – historiskt har avkastningen på S&P 500 varit god på de nivåerna. Villkoret är att uppgången är ordnad.
”När du får räntechocker, då tar börsen stryk.”
Den verkliga faran ligger enligt Borg någon annanstans: i relationen mellan Treasury och Fed. Centralbanken har en oändlig balansräkning och kan skapa pengar när den köper obligationer. Finansdepartementet kan det inte.
”Om han får för sig att han ska tvinga Fed att börja köpa statsobligationer – ja, då är vi på riktigt farlig mark.”
Samtidigt är hans grundsyn på världsekonomin ljus. Både USA och Kina har produktivitetstillväxt över 2 procent och löneökningar kring 3–3,5 procent, vilket innebär att inflationstrycket i praktiken saknas. Kina exporterar snarast deflation. Med intäktstillväxt på 10–12 procent och vinstmarginaler kring 15–16 procent i USA ”skapas aktieägarvärde”, som han uttrycker det.
Priset betalas någon annanstans: av den amerikanska staten, och av amerikanska hushåll. Det vanligaste bolånet, 30-åringen, ligger kring 6,7 procent.
”Jag skulle inte vilja köpa ett nytt hus i USA just nu.”
Valet: huvudscenariot står fast – men riskscenariot har blivit skarpare
I februari sa Anders Borg i samma studio att det knappt gick att se en regeringskonstellation som på allvar skulle undergräva de offentliga finanserna eller återinföra förmögenhetsskatt. Det står han fast vid – som huvudscenario.
”Det är en bra beskrivning av huvudscenariot. Det jag skriver om i artiklarna är riskscenariot.”
Två saker har förändrats sedan dess. Det ena är opinionen: Vänsterpartiet och Miljöpartiet ligger tillsammans över 15 procent, högre än någonsin. Det andra är mer prosaiskt.
”Jag har faktiskt läst Miljöpartiets och Vänsterpartiets budgetar”, säger Borg. ”Jag blev själv rätt chockad över Miljöpartiet.”
Han minns ett Miljöparti som under Maria Wetterstrand och Peter Eriksson var med och avskaffade arvsskatten tillsammans med Göran Persson. I dag ligger partiet enligt honom ekonomiskt-politiskt till vänster om Vänsterpartiet – det är Miljöpartiet som vill dra in 50 miljarder kronor i en miljardärsskatt.
”Vi har 500 miljardärer. Det är alltså 100 miljoner per person.”
Kombinationen av förmögenhetsskatt, arvsskatt och tjänstebeskattning av kapitalvinster från onoterat skulle enligt Borg innebära slutet för den svenska riskkapitalmarknaden. Storbolagen på börsen oroar han sig mindre för – det är de onoterade bolagen och nyintroduktionerna som står på spel.
”Den här idén att vi ska kunna ha lika många IPO:er de kommande fem åren som de senaste fem, om vi inför förmögenhetsskatt och höjer kapitalvinstbeskattningen – det kan vi glömma.”
Inom fem till tio år skulle Sverige då hamna på tysk, fransk eller italiensk nivå i riskkapital, menar han. Han pekar på att Sverige i dag skiljer ut sig från Norge, Danmark och Finland – länder som saknar motsvarande skattelösningar för högriskinvesteringar, och som heller inte har några techbolag av rang.
”Vi hade inga unicorns före de här skatterna förändrades. Återinför vi dem kommer vi inte ha några framåt.”
Särskilt paradoxalt tycker han att Miljöpartiets linje är. Miljöteknikinvesteringar som ska ersätta kol, olja och gas kräver stora anläggningar och oprövad teknik, med de risker det innebär.
”Kör man in 15 procents skattekil på den typen av investeringar kommer vi inte ha några miljöteknikinvesteringar i Sverige.”
130 000 jobb – och en färdig exitskatt i byrålådan
Borgs andra debattartikel handlade om arbetsmarknaden. Partierna vill höja i princip varje existerande bidrag samtidigt som skatten på arbete höjs kraftigt. Hans egna beräkningar, som han beskriver som konservativa, landar på 130 000 förlorade jobb.
Till det kommer förslagen om arbetstidsförkortning till 35 eller 30 timmar med oförändrad lön, och ett slopat karensavdrag.
”Blir det dramatiskt dyrare per arbetad timme kommer bolagen behöva skära kostnader.”
Det som oroar investerarna mest är dock exitskatten. Norge införde förmögenhetsskatt utan exitskatt och drev därmed ut 65 av landets 100 rikaste – ett misstag Borg inte tror upprepas i Sverige. Magdalena Andersson lät Skatteverket remittera ett exitskatteförslag för flera år sedan, och det ligger färdigt.
”Det räcker med en uppdatering och en enkel remittering, och ikraftträdande från 1 januari.”
Konsekvensen blir att Skatteverket gör en egen värdering av ditt bolag – och att en lyckad nyemission i sig kan utlösa skatt på illikvida aktier.
”Om du uppvärderar bolaget med 100 procent för att det blev en fantastisk runda, ja då utlöser det förmögenhetsskatt på illikvida aktier.”
I Norge har lösningen ofta blivit att belåna sig för att betala skatten.
”Att belåna sig mot onoterade aktier som kan vara värda 100, 200, 300 – eller 20, eller 3 kronor – det är ingenting jag rekommenderar.”
Sedan artiklarna publicerades har Borg fått en ström av kontakter från investerare.
”Det står inte att nu måste vi heja på Tidö. Det står att jag är orolig.”
”Klockan tre på natten”
Att Socialdemokraterna skulle hålla emot är han inte lika säker på som tidigare. Partiet ligger kring 30 procent, och skulle V och MP nå 17–18 förskjuts styrkeförhållandena.
”Om Magdalena Andersson klockan tre på natten måste välja mellan regeringsmakten och att göra någonting dumt för Sverige som hon har lovat andra att inte göra – då är jag inte säker på vad resultatet blir.”
Han hade gärna sett tydligare besked: att förmögenhetsskatt är uteslutet, och att en straffbeskattning av 3:12-bolagen är otänkbar. Där går utvecklingen enligt honom åt fel håll, eftersom Andersson uttalat vill ändra reglerna för onoterat – och nästan alla techbolag ägs av personer som investerar via sina fåmansbolag.
Om själva valutgången är Borg försiktig. Det mest sannolika, tror han, är att Magdalena Andersson till slut behöver förhandla med Ebba Busch om nedlagda röster, och att regeringsbildningen drar ut på tiden.
”Man får poppa popcorn och se vart det tar vägen.”
Men som riskanalytiker tittar han bara på en siffra.
”Det är Vänsterns och Miljöpartiets samlade stöd som är bekymret. Skulle det åka ner till 10 procent skulle jag vara väldigt lite orolig.”
En majoritet för Tidöpartierna plus Centern, eller någon form av mittenkonstellation, innebär enligt honom att marknaden kan andas ut.
”Exakt vilken nyans de olika mittenkonstellationerna har är ur marknadens perspektiv inte så jätterelevant. Då är vi på torra mark.”
Bild: DI TV
Relaterade artiklar
Anders Borgs investeringar och förmögenhetAnders Borgs kritik mot Thedéen: Sluta höj räntan
Anders Sydborgs förmögenhet – Från mångmiljonär till konkurs
Tenfifty går samman med Generate Group för att accelerera AI-innovation i Norden
Byte av ledningen i Synact Pharma – Tidigare VD:n Torbjørn Bjerke avgår
