De amerikanska räntorna steg kraftigt efter starka ekonomiska data, och här hemma skiljer sig marknadens prognoser för styrräntan allt mer från Riksbankens egna planer. Samtidigt fortsätter AI-febern att lyfta vinsterna på de globala aktiemarknaderna.
Det blev en dyster avslutning på gårdagens aktiehandel då de amerikanska räntorna rusade med omkring 14 punkter på bara en timme. Uppgången kom efter ett oväntat starkt inköpschefsindex som signalerade kraftig efterfrågan och stora orderböcker. Enligt kommentarerna till rapporten kan detta på sikt leda till högre pristryck, vilket marknaden reagerade starkt på. Börserna sjönk, och den utvecklingen påverkar nu även Sverige.
Att räntorna drivs upp av starka makroekonomiska signaler har ändå en ljus sida. En motståndskraftig ekonomi med stigande vinster är lättare att hantera än stagflation, det vill säga låg tillväxt kombinerad med hög inflation. Samtidigt utgör stigande räntor ett påtagligt hot mot aktiemarknaden. Om de fortsätter uppåt riskerar de förr eller senare att strypa konjunkturen och pressa ned värderingarna genom högre diskonteringsräntor.
Nästa räntebesked från Federal Reserve kommer om drygt en månad. Efter gårdagens svängningar räknar marknaden med en höjning på ungefär 15 punkter vid det tillfället. Vid förra mötet höjde Fed styrräntan med 25 punkter, vilket marknaden då tog emot positivt. Räntornas uppgång avstannade och börsen återhämtade sig.
Stort avstånd mellan Riksbanken och marknaden
I dag är det Riksbankens tur. Mest troligt är att den lämnar styrräntan oförändrad för att få en tydligare bild av inflationsutvecklingen innan den vidtar några åtgärder.
På längre sikt skiljer sig Riksbankens prognos avsevärt från marknadens prissättning. Riksbankens senaste räntebana från juni pekar mot cirka 2 procent. Räntemarknaden förutser i stället en styrränta som om ungefär ett år närmar sig 3 procent, vilket motsvarar nästan fem höjningar. För innevarande år prisades i går kväll runt 37 punkter in, det vill säga drygt en höjning.
Riksbankens retorik har sedan juni fått en stramare ton. En uppjusterad räntebana är därför sannolik, men knappast i den utsträckning som marknaden räknar med. Nästan fem höjningar bedöms vara överdrivet.
Bakom marknadens prognoser ligger främst oron för inflation. När kriget i Iran bröt ut förändrades stämningen radikalt, men den svenska ekonomin har visat sig oväntat stark under krigets första månader. Samtidigt har oljepriset periodvis klättrat tillbaka mot 100 dollar per fat. Oron är att detta till slut spiller över på inflationen, vilket marknaden har tagit höjd för i sin räntebana.
Och ena sidan har det amerikanska finansdepartementet vidtagit åtgärder för att bromsa ränteuppgången. Men och andra sidan kan ett utdraget krig med höga oljepriser ge andrahandseffekter på inflationen som blir större än befarat. Kreditobligationer, det vill säga företagsobligationer, bedöms däremot som attraktiva i det rådande läget.
AI driver vinstlyftet
Synen på riskfyllda tillgångar, i synnerhet aktier, är fortsatt positiv. Tre skäl lyfts fram: vinsterna stiger i mycket snabb takt, utbyggnaden av AI fortsätter och värderingarna har börjat se attraktiva ut igen. En stor del av årets kursuppgång har dessutom drivits av stigande vinster snarare än högre värderingar, vilket ses som ett sundhetstecken.
Förväntningarna på techbolagen är höga. Den globala IT-sektorn väntas i år öka vinsten med mer än 90 procent och med omkring 43 procent nästa år. Ingenting på bolagsnivå tyder på att AI-vågen tappar fart. Samtidigt ökar investeringsvolymerna och värderingarna är på sina håll mycket höga, så en viss försiktighet är på sin plats. För svenska placerare har uppgången i utländska aktier varit extra gynnsam eftersom dollarn nu ligger på ungefär 10 kronor.
Även i Sverige är efterfrågan stark. De stora bolag som redovisar orderingång rapporterade under andra kvartalet sin starkaste orderingång någonsin.
Tillväxtmarknader blir teknikspel
Tillväxtmarknaderna har i praktiken blivit en satsning på teknik och AI. De tre största bolagen i tillväxtmarknadsindexet är taiwanesiska TSMC samt de sydkoreanska minnestillverkarna Samsung Electronics och SK Hynix. De har stått för ungefär 50 till 60 procent av regionens börsuppgång under de senaste tolv månaderna. De tio största bolagen i indexet väger numera ungefär lika mycket som de tio största i S&P 500.
Bolagen rapporterar brist på produktionskapacitet och hinner inte producera i den takt som efterfrågan kräver. SK Hynix vd bedömer att bristen kommer att bestå åtminstone till 2030.
Tillväxtmarknader får ett positivt betyg, medan USA får ett neutralt. Det beror inte på att den amerikanska marknaden uppfattas som svag. Via tillväxtmarknaderna går det att få en mer direkt exponering mot teknikbolag till en lägre värdering än i många västerländska ekonomier.
Två krafter drar i ekonomin
Konjunkturen påverkas just nu av två krafter som drar åt olika håll. Konflikten i Mellanöstern verkar dämpande, och om den leder till högre inflation och räntor kan det slå mot konjunkturen. Den effekten bedöms dock bli relativt kortvarig. AI-omställningen är i stället en långsiktig trend som sannolikt befinner sig i ett tidigt skede. IT-bolagen själva väntas gynnas först, men på sikt bör tekniken spridas till fler branscher och öka produktiviteten, inte minst inom hälso- och sjukvården.
