Under 2023 köpte svenska hushåll färre varor och tjänster än under 2022, men betalade mer för sina inköp. Konsumtionen minskade med 2,6 procent i fasta priser jämfört med året innan, men ökade med 3,5 procent i löpande priser, där inflationen är inräknad.
Nästan alla konsumtionsområden minskade under 2023 jämfört med 2022. En så bred nedgång har vi inte sett sedan 1990-talet, inte ens under pandemiåret 2020. Detta enligt konsumentrapporten från Göteborgs universitet.
Konsumtionsrapporten analyserar hushållens utgifter i både fasta och löpande priser. Detta ger en bild av förändringar i konsumtionsvolym (fasta priser) och hur mycket pengar som spenderas inom olika områden (löpande priser).
Möbler, hushållsartiklar och underhåll minskade mest i fasta priser (minus 9 procent). Alkohol och tobak minskade med 8 procent. Även transporter, kommunikation, livsmedel, kläder och skor minskade (cirka 4 procent vardera).
Den höga inflationen under året är en viktig förklaring till den minskade konsumtionen. Konsumentprisindex (KPI) ökade med 8,5 procent under 2023. Priserna på mat och boende ökade mest (12 procent vardera), två stora utgiftsposter för hushållen. Det innebär att hushållen har behövt minska sin konsumtionsvolym för att få pengarna att räcka.
Ett område som gick mot trenden var svenska hushålls konsumtion utomlands, främst genom utlandsresor. Andra typer av köp från utlandet, som streaming och internetköp, ingår också i denna kategori. Konsumtionen ökade med 2 procent i fasta priser jämfört med 2022. Jämfört med 2021, då resandet var begränsat av pandemin, var konsumtionen utomlands 40 procent högre 2023.
