Risken för en räntehöjning kan återuppliva gamla ekonomiska problem i högt skuldsatta europeiska länder. De senaste årens höga inflation har varit fördelaktig för dessa stater genom att minska deras skuldbörda. Men nu när inflationen sjunker och marknadsräntorna ökar, ökar oro över skuldåterbetalningar, särskilt i fallet Italien.
Hög inflation är normalt problematisk, men det har varit fördelaktigt för vissa länder som exempelvis Grekland, där den offentliga skulden har minskat avsevärt som en andel av BNP. Detta beror på att när priserna stiger, ökar även nominell BNP och skatteintäkter, medan skulderna förblir desamma. Grekland har också förbättrat sin ekonomiska politik, vilket har lett till ökad tillväxt och högre kreditbetyg.
Men nu när inflationen sjunker och marknadsräntorna stiger, finns det oro för att skuldbördan blir svårare att hantera. Många europeiska länder har dock sett sina skuldkvoter minska mellan det första kvartalet 2022 och det första kvartalet 2023.
Italien har nyligen antagit en expansiv finanspolitik, vilket har fått marknaderna att reagera nervöst och öka räntedifferensen gentemot Tyskland. Med en redan hög offentlig skuld är detta oroande.
Sänkt inflation och ökande räntor leder till högre reala räntor, och detta kan påverka skuldbördans hanterbarhet. Om de reala räntorna är högre än BNP-tillväxten kan skuldbördan öka snabbt, medan en högre tillväxt jämfört med räntan kan hjälpa till att hantera skuldarna.
Det är också viktigt att tänka på bindningstiden för skulderna, eftersom det tar tid innan räntehöjningar påverkar räntebetalningarna. Trots den senaste tidens räntehöjningar bör man vara medveten om att de kan vara överdrivna med tanke på den globala ekonomins inbromsning.
För att hantera detta utmanande ekonomiska scenario är det viktigt att öka tillväxten genom att förbättra ekonomiernas funktionssätt. Detta kan inkludera ökade offentliga utgifter eller sänkta skatter på arbete om de genomförs på rätt sätt, eftersom allmän sparsamhet inte alltid är svaret.
