Sedan årsskiftet har svenska privatpersoners skulder ökat avsevärt, och det totala skuldberget hos Kronofogden har nu nått en ny toppnivå på 129 miljarder kronor. Denna utveckling, som rapporteras av Sveriges Radio, väcker oro bland experter och myndigheter.
Den psykologiska bördan av skulder
Marita Sturesson, ordförande för yrkesföreningen för kommunala budget- och skuldrådgivare, beskriver hur många människor som hamnar i skuldkris upplever starka känslor av förtvivlan och skuld. ”Det är ofta mycket tårar, förtvivlan. Man vet inte riktigt vad man ska göra eller hur man ska ta sig ur den här situationen och man lägger väldigt mycket skuld på sig själv, att man har satt sin familj i den här dåliga situationen”, förklarar hon.
Framför allt har skulder kopplade till konsumtion, såsom lån, krediter och avbetalningar, ökat. En annan växande skuldtyp är obetalda studieskulder till CSN, som har stigit med hela 42 procent.
Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden, uttrycker stor oro över den växande skuldkrisen. Han varnar för att dessa skulder kan få långvariga och allvarliga konsekvenser. ”Den här situationen är väldigt oroande och väldigt allvarlig tycker jag. Konsekvenserna kan bli att man inte lyckas bli skuldfri, att man fastnar i skuldfällan, att man hamnar i ekonomiskt utanförskap som leder till socialt utanförskap och i slutändan till psykisk ohälsa”, säger Vuleta.
Han betonar också sambandet mellan skulder hos Kronofogden och psykisk ohälsa, vilket ytterligare understryker problemets omfattning.
En ny grupp drabbas av skulder
En ny och oroande trend är att även personer med goda inkomster nu i allt större utsträckning söker hjälp för ekonomisk rådgivning. Marita Sturesson förklarar att denna grupp tidigare har haft en hög levnadsstandard med fina hus och bilar, men nu när levnadskostnaderna har ökat drastiskt, räcker inte pengarna längre. ”Man har levt över sina tillgångar”, konstaterar hon.
Svenskarna lånar till att resa
Under semestern tenderar kostnaderna att skena iväg och allt fler svenskar använder sin kredit. I juli använde 52 procent sin kredit, jämfört med 45 procent under sommaren för två år sedan. För att undvika ekonomiska problem till hösten uppmanar Davor Vuleta människor att vara proaktiva och inte ignorera sina skulder.
