Räntor är verkligen ett hett ämne i Sverige för tillfället. Efter en lång period av rekordlåga räntor har Riksbanken nu höjt styrräntan till hela 4% för att försöka tygla den skenande inflationen. Det här påverkar allt från bolåneräntor till sparräntor.
Bolånetagare får det tuffare
För den som ska ta bolån eller har rörlig ränta har det blivit betydligt dyrare på sistone. Listräntor för bolån med 3 månaders bindningstid ligger nu runt 4,5% hos storbankerna. Galet mycket högre än för bara ett par år sen! Även längre bindningstider har stigit som en raket. Ett bolån med 5 års bindningstid har nu en genomsnittlig ränta på nästan 4%.
Många hushåll känner av räntehöjningarna rejält i plånboken. Räntekostnaderna har fördubblats eller till och med tredubblats jämfört med för ett par år sedan. Samtidigt har en del banker börjat sänka bolåneräntorna lite grann den senaste tiden, särskilt på längre bindningstider. Kanske ett tecken på att toppen snart är nådd? Vem vet, det återstår att se.
Ljusare tider för sparare
För de med sparkonton innebär de stigande räntorna däremot goda nyheter. Sparräntor som länge legat nära noll börjar ge lite avkastning. Flera banker erbjuder nu sparkonton med ränta runt 3% och för den som binder pengarna kan det bli ännu mer. Inte illa alls.
Men visst, räntan på privatlån har också gått upp. Låntagare får räkna med åtminstone 5-7% ränta på blancolån nu, beroende på löptid och andra villkor. Så det är inte bara positivt med högre räntor direkt.
Vad gör Riksbanken härnäst?
Frågan är vad Riksbanken hittar på härnäst. Inflationen har visat tecken på att dämpas men ligger fortfarande högt över målet på 2%. Många ränteprognoser pekar på att styrräntan höjs ytterligare någon gång i år innan den planar ut eller till och med sänks 2025.
Men osäkerheten är stor och nya inflationssiffror kan ändra spelplanen helt. En sak är säker – räntorna lär förbli ett hett diskussionsämne under lång tid framåt, oavsett om de går upp eller ner.
Och hur påverkar det här egentligen ekonomin i stort? Tja, högre räntor brukar ju dämpa konsumtion och investeringar, vilket kan leda till lägre tillväxt och högre arbetslöshet. Å andra sidan kan det hjälpa till att kyla av en överhettad ekonomi och hålla inflationen i schack.
Dessutom kan kronan stärkas när ränteskillnaden mot omvärlden ökar. Det kan ge lägre importpriser men samtidigt göra det tuffare för svenska exportföretag. Komplicerat värre!
Råd till låntagare och sparare
Så vad ska man göra som låntagare eller sparare i det här läget? Tja, det beror såklart på ens egen situation. Men generellt kan det vara smart att se över sin ränterisk.
För bolånetagare kan det vara värt att fundera på att binda åtminstone en del av lånet, om man tror att räntorna ska fortsätta uppåt. Eller varför inte amortera lite extra om man har möjlighet, för att minska lånet och räntekostnaderna på sikt?
Sparare bör absolut jämföra räntor mellan olika banker och konton. Många har säkert pengar på sparkonton med urusel ränta. Då kan det vara värt att flytta till en bank som erbjuder bättre villkor. Men kom ihåg att högre ränta ofta innebär lägre likviditet, så man får avväga vad som är viktigast.
Oavsett om man är låntagare eller sparare gäller det att ha koll på räntorna och agera därefter. Att bara låta det rulla på som vanligt är sällan en bra strategi i ett föränderligt ränteläge som det vi har nu.
Hur det blir framöver? Ja, det ska bli spännande att se. Riksbanken lär fortsätta navigera mellan Skylla och Karybdis, med målet att hålla inflationen i schack utan att knäcka ekonomin helt. Ingen lätt uppgift!
Men en sak är säker – räntor kommer vi att få höra mycket mer om den närmaste tiden, på gott och ont.
