Ledarsidorna avslöjar hur AP-fonderna dolt dokumentation och beslutsunderlag från offentligheten. AP-fonderna, de myndigheter som ansvarar för förvaltningen av allmänna pensionsfonder, har genom en kreativ bolagsstruktur undvikit offentlig insyn i sin investering i batteriföretaget Northvolt.
Genom ett brevlådebolag som i sin tur kontrollerar ett kommanditbolag, har dokumentation och beslutsunderlag dolts från offentligheten. Ledarsidorna rapporterar att fonderna nu vägrar att lämna ut detaljer om investeringen, inklusive due diligence-processen, med hänvisning till att det bildade kommanditbolaget inte är en myndighet.
Alla varningsklockor för en miljardförlust och potentiell korruption ringde när det stod klart att AP-fondernas satsning på sex miljarder kronor i Northvolt nu är bokförd till noll kronor. Samtidigt rapporterade SVT att ledningen för samtliga AP-fonder gjort sig oanträffbara.
Stora risker i investeringarna
Investeringen genomfördes av AP-fondernas gemensamma riskkapitalbolag ”4 to 1 Investment”, som grundades 2021. Trots grundläggande investeringsråd om riskspridning valde fonderna att placera hela fyra miljarder kronor enbart i Northvolt redan det första året. Via det skapade kommanditbolaget överfördes 3,3 miljarder kronor till Northvolt 2021, och ytterligare kapital tillsköts året därpå, vilket resulterade i en total investering på sex miljarder kronor.
Brist på dokumentation och transparens
Ledarsidorna har begärt ut styrelseprotokoll och e-postkorrespondens för att få insyn i beslutsgången bakom investeringen. AP-fonderna hävdar dock att skriftliga beslut saknas och att e-postmeddelanden har gallrats. Samtidigt har fyra återskapade e-postmeddelanden visat att chefsjurister och investeringsansvariga vid AP-fonderna aktivt hanterat ägardirektiv och registreringsdokument. Detta går emot AP-fondernas påstående att investeringen enbart var ett ”ordinärt förvaltningsbeslut”.
Gallringen av e-post förvånar många, då den enligt reglerna endast får ske om ärendet är avslutat – vilket det inte är i detta fall. Detta väcker ytterligare frågor kring hur investeringen i Northvolt har hanterats och vilka motiv som ligger bakom.
Politikerpress och misstänkt ministerstyre
Den bristande transparensen har lett till spekulationer om att korruption kan vara en faktor i beslutet att investera miljardbelopp av pensionsmedel i Northvolt. En ytterligare aspekt är de politiska påtryckningarna. AP-fondernas styrelser utsattes enligt uppgifter för påtryckningar från gröna politiker, vilket kan ha spelat en roll i att investeringen genomfördes trots dess risker.
Enligt lag får AP-fonderna inte användas för politiskt motiverade investeringar, och regeringen får inte ingripa i deras beslut. Trots detta gick dåvarande finansmarknadsminister Per Bolund (MP) 2021 ut i en intervju med tidningen ETC och uttryckte att AP-fonderna skulle investera i gröna projekt. Bolund hotade öppet med att byta ut styrelseledamöterna om de inte följde regeringens linje.
– Jag har upplyst dem (AP-fonderna) väldigt tydligt. De känner till att det finns ny lagstiftning. 2020 ska det granskas hur de sköter sina investeringar sett till biologisk mångfald och skogskövling, exempelvis i Amazonas. 2021 ska det granskas sett till fossila bolag. Om det inte händer något måste regeringen gå vidare med saken.
– Om de (AP-fonderna) inte förstår regeringens signaler kan vi behöva rekrytera nya styrelser, som har bättre förståelse för vad vi förväntar oss. Det är en väldigt konkret möjlighet som vi har. Jag förväntar mig att det ska ske stora förändringar.
