Skatteförändringarna som träder i kraft vid årsskiftet 2024 innebär betydande höjningar trots regeringens påpekade sänkningar. Elskatten når en historisk höjning, förväntas öka kostnaden med cirka 1 000 kronor årligen för vanliga villaägare. Även om planen är att sänka skatten på investeringssparkonton (ISK) 2025, ökar den till över en procent efter årsskiftet. Alkoholskatten höjs för andra året i rad, vilket ökar priset på exempelvis vin på Systembolaget.
Intressant nog är dessa höjningar inte direkt beslutade av den nuvarande regeringen. Alkoholskatten fastställdes under Socialdemokraternas regeringstid och ISK-skatten justeras enligt statslåneräntan. Elskatten är en av flera faktorer som automatiskt justeras med inflationen eller indexet.
”Resulterar i stora skattehöjningar”
Trots att regeringen inte tar direkta beslut om dessa justeringar, ifrågasätter tidigare politiker Erik Bengtzboe, numera chefsekonom på Skattebetalarnas förening, regeringens ansvar. Han kritiserar användningen av indexeringar, som enligt honom resulterar i betydande skattehöjningar, särskilt med den höga inflationen. Bengtzboe påpekar att regeringen har manipulerat indexeringar genom att ibland tillämpa dem och ibland avstå från det, exempelvis med gränsen för statlig inkomstskatt.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) delar delvis Bengtzboes åsikt om att indexeringar automatiskt leder till skattehöjningar, men betonar också att vissa mekanismer, såsom garantipensionen, kommer att öka betydligt.
Wykman öppnar för en översyn av dessa mekanismer men fokuserar på att hoppas på att inflationen kan minska för att undvika denna typ av ekonomisk ovisshet.
