I september 2023 var Riksbankschef Erik Thedéen i fokus efter att ha varnat för valutarisken i svenska hushålls sparande. Han uppmanade då till att säkra vinsten i euro och dollarplaceringar. De som följde tipset gjorde sedan en bra affär när kronan sedan stärktes. Thedéens tajming prisades i medier som Dagens industri.
Men när Riksbanken i februari 2024 istället beslutade att öka andelen dollar i valutareserven från 62 till 70 procent blev resultatet ett helt annat. Mellan 20 februari och 1 april köpte centralbanken dollar för cirka tre miljarder kronor – samtidigt som dollarn föll kraftigt i värde. Från 10,73 kronor i februari till 9,62 kronor i april – en nedgång på över 10 procent. Resultatet: en förlustaffär för Riksbanken.
Från strategi till smäll
Syftet med att öka dollarinnehavet var inte spekulativt utan en del av en långsiktig strategisk allokering. Enligt Riksbanken handlade det om att stärka beredskapen inför framtida kriser, då svenska banker har stor dollarberoende finansiering. Under både finanskrisen och pandemin spelade valutareserven en viktig roll.
Men oavsett syfte slog tajmingen hårt. Dollarfallet förklaras bland annat av ökad politisk oro i USA, med president Trumps handelsutspel och attacker på den amerikanska centralbanken som bidrog till pressade marknadsräntor och minskad tilltro till dollarn.
– Det har varit stora valuta- och marknadsrörelser generellt, och det slår på vår avkastning kortsiktigt, kommenterade Heidi Elmér, avdelningschef på Riksbanken, till Dagens Nyheter.
Köpen skedde i hemlighet
Dollarköpen skedde utan att Riksbanken kommunicerade dem offentligt förrän efter att målet uppnåtts. Skälet var att undvika att påverka marknaden negativt. När 70-procentsandelen nåddes gick banken ut med ett pressmeddelande – först då blev förändringen officiell.
Trots förlusten försvarar Riksbanken strategin och menar att valutaförändringar måste ses över längre tid. Hur mycket affären kostat är ännu inte offentligt – resultatet redovisas först i årsrapporten.
