När finansminister Elisabeth Svantesson (M) på tisdagen presenterade regeringens vårändringsbudget, gjorde hon det i en tid av växande ekonomisk osäkerhet. Tillsammans med Sverigedemokraterna lägger regeringen fram ett ekonomiskt paket på 11,5 miljarder kronor, men med tydliga varningsflaggor för framtiden.
– Återhämtningen är bruten, konstaterade Svantesson, och pekade särskilt på signaler från USA som orsak till den ökade oron.
Försvagat förtroende för USA påverkar Sverige
Enligt finansministern har de senaste beskeden från den amerikanska administrationen, inklusive höga tullar även under den så kallade tullpausen, bidragit till att bryta den återhämtning som tidigare förutspåtts.
– Skadan på förtroendet till den amerikanska politiken kommer ta lång tid att bygga upp, sade Svantesson och kallade utvecklingen för sorglig.
Den minskade tilliten till USA har redan fått konsekvenser på finansmarknaderna och väntas slå direkt mot svensk och europeisk export. Med detta följer en dämpning av världsekonomin, färre företagsinvesteringar och lägre konsumtion bland hushåll.
Inga nya prognoser – men tydliga varningssignaler
Trots att läget försämrats kraftigt innehåller budgeten inga nya ekonomiska prognoser. Regeringen håller fast vid tidigare bedömningar, men medger att dessa sannolikt behöver justeras.
– Tillväxten kommer att behöva revideras ned, sade Svantesson.
Vårbudgeten: Reformutrymme på 11,5 miljarder kronor
Den ekonomiska nedgången märks konkret i form av ökade kostnader för trygghetssystem. A-kassa, aktivitetsstöd och lönegarantier kostar nu 2,2 miljarder kronor mer än tidigare beräknat.
Samtidigt presenterar regeringen ett reformpaket på totalt 11,5 miljarder kronor. Den enskilt största åtgärden är en tillfällig höjning av rotavdraget på 4,35 miljarder kronor, som ska stimulera hushållens konsumtion och byggsektorn. Vidare omfattar satsningarna:
- Utbildning: 700 miljoner kronor
- Vägunderhåll: 500 miljoner kronor
Regeringen betonar att den har handlingsutrymme för ytterligare insatser vid behov.
Fokus på trygghet, konkurrens och geopolitik
Budgeten innehåller även insatser för att stärka svensk livsmedelsproduktion, där regeringen inom ramen för Livsmedelsstrategin 2.0 vill förbättra konkurrenskraft och robusthet i livsmedelskedjan – en åtgärd som lyfts fram mot bakgrund av stigande matpriser.
På försvarsområdet får Försvarets materielverk ökade möjligheter att göra upphandlingar med leverans över tre år. Dessutom uppväxlas stödet till Ukraina genom omfördelningar inom den så kallade Ukraina-ramen. Dessa tillskott – 25 respektive 16,5 miljarder kronor – ligger dock utanför själva budgeten.
Internationellt samarbete avgörande
I ett försök att kompensera för exporttappet till USA sätter Svantesson sitt hopp till nya frihandelsavtal, inte minst med Indien.
– När vi nu ska agera bör vi göra det utifrån den styrkepositionen vi har tillsammans, säger hon och betonar vikten av en enad EU-linje i handelspolitiken.
Med en utdragen lågkonjunktur, internationell osäkerhet och en vacklande återhämtning försöker regeringen nu balansera mellan försiktighet och stimulans. Samtidigt poängteras att de svenska statsfinanserna står starka, vilket enligt regeringen möjliggör nödvändiga investeringar i trygghet och säkerhet – även i en turbulent tid.
