Trots lägre räntor och ökade reallöner syns ännu inga tydliga tecken på återhämtning i svensk ekonomi. Antalet konkurser i landet har visserligen minskat marginellt under årets första månader, men nivåerna är fortsatt höga och långt ifrån ett trendbrott. Detta rapporterar Creditsafe.
Under april gick 938 företag i konkurs, enligt statistik från kreditupplysningsföretaget Creditsafe. Det innebär en minskning med endast 1 procent jämfört med samma månad förra året. Samma marginella skillnad gäller även för årets första fyra månader sammantaget – 3 710 konkurser hittills i år jämfört med 3 754 under motsvarande period 2024.
Konsumtionen har inte tagit fart trots penningpolitiska lättnader och stärkta hushållsbudgetar. Den svaga efterfrågan påverkar särskilt konjunkturkänsliga branscher, där flera nu rapporterar ökande konkurstal.
Hotell- och restaurangbranschen sticker ut med en ökning på 13 procent i antalet konkurser sedan årsskiftet. Även bilverkstäder och detaljhandel visar dystra siffror, båda med en ökning på 11 procent. Det är branscher som är direkt beroende av hushållens konsumtionsvilja.
Vissa sektorer visar dock tecken på förbättring. Konsultbyråer har minskat sina konkurser med 10 procent, medan bilhandlare och byggbolag redovisar minskningar på 6 respektive 4 procent. Inom byggsektorn ses utvecklingen som särskilt viktig, då branschen drabbades hårt under 2023. Ett höjt rot-avdrag förväntas bidra till en återhämtning genom att stimulera efterfrågan på renovering och ombyggnation.
April präglades också av ett antal uppmärksammade större konkurser. Den största var Ecom Teams, en börsnoterad e-handelskoncern där bland annat Sportamore ingår. Med en omsättning på nästan 800 miljoner kronor gick bolagets rekonstruktion om intet när Danske Bank drog tillbaka sitt stöd.
Även solenergibranschen har drabbats, där både Sun for energy Sweden och Niutech sol och energi – dotterbolag till börsnoterade Niutech Group – tvingats kasta in handduken. En gemensam nämnare för många av de större konkurserna är uppskov på skatteinbetalningar, vilket lett till växande skulder till Skatteverket.
