Den svenska ekonomin befinner sig fortsatt i en lågkonjunktur, och återhämtningen väntas bli svag under året. Det framgår av Konjunkturinstitutets (KI) senaste barometer för mars, där flera indikatorer pekar på fortsatt försiktighet bland både hushåll och företag.
Tillväxtprognosen för 2025 skrivs ned till 1,7 procent, vilket är lägre än både Riksbankens och Finansdepartementets bedömningar. För 2026 väntas dock en något starkare utveckling med en tillväxt på 2,9 procent. Samtidigt bedöms KPIF-inflationen bli 2,5 procent i år för att därefter falla till 1,7 procent året därpå.
Trots en svag konjunktur ligger inflationsförväntningarna över det normala i vissa branscher. Framför allt ökar handelsföretagens prisplaner, vilket signalerar ett fortsatt tryck uppåt på konsumentpriserna. Även om byggsektorn visar tecken på stabilitet med en fem månader lång period nära det neutrala 100-strecket i konfidensindikatorn, är hushållen betydligt mer pessimistiska. Hushållens konfidensindikator faller till 89,8, vilket tyder på ett markant sämre stämningsläge än normalt.
Tjänstesektorn och handeln rapporterar försämrat läge, medan tillverkningsindustrin – den svagaste sektorn – endast visar en marginell uppgång. KI lyfter också fram att den höga osäkerheten kan förlänga lågkonjunkturen ytterligare, utöver vad som hittills prognostiserats.
Den svaga utvecklingen påverkar även penningpolitiken. KI bedömer att Riksbankens styrränta kommer ligga kvar på 2,25 procent ända fram till 2028, då en höjning till 2,50 procent väntas.
