För mindre än två år sedan lanserades Lovable, AI-tjänsten där vem som helst kan bygga appar och hemsidor genom att bara beskriva vad de vill ha. I dag är bolaget värderat till 13,3 miljarder dollar. I Framgångspodden berättar medgrundaren Anton Osika om resan, om varför pengarna inte förändrat honom och om varför han oroar sig för AI:s baksidor.
En värdering som saknar motstycke
Lovable stängde nyligen en runda på 400 miljoner dollar till en värdering på 13,3 miljarder dollar, mer än dubbelt så högt som den förra rundan, som inte låg särskilt långt tillbaka i tiden. Själv beskriver Anton Osika det som en början snarare än ett mål.
– Det är glädjande att människor har tilltro till oss och vad som komma skall. Det är emellertid bara starten på hela visionen, nämligen att bistå alla som vill starta och driva ett företag med hjälp av teknik, mjukvara och AI.
Tillväxten märks överallt. Från att ha varit ”några nördar i ett rum” är Lovable i dag runt 400 anställda, varav nästan 100 arbetar med försäljning. Varje vecka byggs omkring en miljon nya projekt, appar och hemsidor, på plattformen.
”Jag kanske tar taxi lite oftare”
Med en personlig förmögenhet som på papperet överstiger 30 miljarder kronor kunde man vänta sig ett liv i lyx. Men Osika ägnar knappt siffrorna en tanke.
– Det jag funderar på är att företaget ska öka farten och att vi ska uppnå målet. Min privatekonomi har inte förändrats särskilt mycket. Jag åker kanske taxi lite oftare för att spara tid. Det är ungefär på den nivån.
Glädjen hämtar han i stället från människorna runt honom, kollegor han jobbar intensivt med och vänner som delar hans syn på världen. Samtalen handlar sällan om lyx, utan om vart den snabba teknikutvecklingen är på väg och vilka stora problem som går att påverka.
Nörden som ville förändra världen
Osika beskriver sig själv som den typiska tekniknörden: han plockade isär saker som liten, byggde sin egen dator och fick betalt av grannar och familjevänner för att lösa deras teknikproblem.
Under tonårstiden utvecklades en irritation över människors svårighet att gemensamt lösa stora kriser, som miljöförstöringen. Den känslan har sedan dess varit en drivande kraft i hans strävan att skapa en förbättrad värld.
Efter studenten sökte han sig till vad han såg som landets tuffaste program, teknisk fysik vid KTH, och läste extra kurser med sikte på toppbetyg i samtliga ämnen. Det mest betydelsefulla med studietiden blev dock upptäckten av företagande, särskilt när grundarna till Tobii gästade lärosätet och delade med sig av sin historia.
– Ingen i min uppväxtmiljö, varken familj eller vänner, hade någonsin nämnt att det går att starta egna företag. Det fick mig att överväga en bana som företagare i stället för den mer traditionella inriktningen mot akademisk forskning.
Tillsammans med studiekamrater bildade han en grupp som fördjupade sig i artificiell intelligens, omsatte forskningsrapporter i praktiken och tränade mindre egna modeller. Genom detta nätverk kom han i kontakt med Joel Hellermark, som nyligen startat Sana Labs. Osika blev företagets tidigaste anställda utvecklare och stannade kvar i tre års tid.
Erfarenheterna från Depict
Nästa kapitel inleddes när den blott 17-årige Oliver Edholm kontaktade honom för att få teknisk vägledning gällande sin e-handelsstartup med fokus på AI. Osika blev tagen av hur väl insatt Edholm var, inte enbart gällande modellerna utan även gällande den komplexa programmering som krävs för att få system att fungera i praktisk drift.
Han lät sig övertygas om att axla rollen som teknisk chef och tredje grundare för Depict. Företaget antogs till Y Combinator och nådde under e-handelstoppen under pandemin en värdering om 150 miljoner dollar.
Efter en tid kände Edholm, som drivit verksamheten i princip dygnet runt sedan 14 års ålder, ett behov av lugnare tempo. Osika delade inte den visionen utan valde att gå vidare för att utveckla det han benämnde ”The Last Piece of Software”. Han behåller sina aktier i Depict, medan Edholm senare lämnade vd-rollen för att ägna sig åt meditation och buddhistisk filosofi.
Ett Twitterinlägg som spreds som en löpeld
Konceptet bakom Lovable sprang ur en fast övertygelse om att programmering skulle genomgå stora förändringar i takt med att artificiell intelligens utvecklades och blev bättre på att tolka och skapa kod.
Under 2023 skapade Osika ett anspråkslöst verktyg för programmerare, kallat GPT Engineer, där användaren i terminalen kunde beskriva ett spel och få programmet att generera filerna och starta det. Han delade det på Twitter för att motbevisa tvivlarna.
– Dagen efter vaknade jag upp och insåg att inlägget hade blivit en enorm viral succé.
GPT Engineer växte fram till ett av planetens mest populära open source-initiativ för artificiell intelligens inom programmering. Osika och hans medgrundare Fabian Hedin insåg emellertid att potentialen inte fanns i ett kommandoradsgränssnitt för programmerare. De siktade på att skapa ett helt nytt sätt, det mest lätthanterliga, att utveckla och förvalta programvara, samt i förlängningen hela verksamheter.
Från kölista till explosionsartad expansion
Utvecklingen startade i Osikas sovrum och i den lägenhet han delade med andra, innan en finansiär tillhandahöll ett arbetsrum. Bland de tidiga finansiärerna märktes en affärsängel samt riskkapitalfirman Hummingbird. Finansiering var ständigt lätt att få tag på.
Innan introduktionen provades tjänsten genom en kölista i flera omgångar. Kunderna var entusiastiska, men skaparna själva kände sig inte belåtna. Två upptäckter visade sig vara avgörande:
- Tempo. En okomplicerad webbsida borde skapas på under sextio sekunder, så att kunden omedelbart känner en ”wow”-känsla.
- Backend. Konsumenter skulle ges möjlighet att lagra information, logga in och integrera mer avancerade funktioner likt artificiell intelligens.
När båda delarna var färdiga kunde gruppen, som själva bestod av vana programmerare, färdigställa en komplett applikation på några minuter i stället för veckor. Vid det laget, med ungefär åtta medarbetare ombord, släpptes Lovable år 2024.
Själva lanseringsdatumet medförde enbart en blygsam topp. Därefter tog expansionen fart organiskt.
– Jag hade aldrig tidigare drivit ett företag där köparna skapar ett konto utan att man behöver ha kontakt med dem eller aktivt sälja.
Företaget nådde snart en miljon dollar i intäkter, och åtta månader senare 100 miljoner dollar, med högre hastighet än något annat känt företag globalt.
– Det överträffade mina förväntningar.
Egna intelligensmodeller, tränade i den svenska huvudstaden
Lovable samlar system från Anthropic, OpenAI samt Google och utvärderar kontinuerligt varje nylanserad modell för att förstå vad den presterar bäst på. En allt större del körs dessutom på algoritmer som företaget tränar på egen hand, i Stockholm, inom en sektor där de flesta modeller skapas i Förenta staterna eller Kina.
Avsikten är att systemet ska agera som en typ av medgrundare, som inte enbart tar fram programvaran utan även bistår taktiskt kring verksamhetens expansion.
Grundarna som utvecklar med Lovable
Baserat på Osikas uppgifter driver tiotals tusen grundare globalt framgångsrika verksamheter via denna plattform. Ett fall är Rafael från Brasilien, vilken saknar teknisk utbildning men ändå skapat en rörelse som stöttar ungefär 1 000 köpare i deras AI-användning. Samtliga delar, från kurser till mjukvara, har skapats genom Lovable, och verksamheten närmar sig en omsättning om nästan 20 miljoner dollar under innevarande år.
Ett inhemskt exempel utgörs av några studerande som tagit fram en lärplattform där användaren laddar upp kurslitteratur för att sedan förvandla den till en samtalsbar podcast. De har rest runt till landets lärosäten, producerat innehåll för sociala medier och uppnått en återkommande månadsintäkt på drygt 100 000 kronor.
Osikas tips: utgå från köparen
På vilket sätt bör då den som saknar it-kompetens resonera för att uppnå affärsmässig framgång?
– Rikta alltid uppmärksamheten mot den person du avser att stötta. Sätt dig in i deras svårigheter i detalj, samt ta reda på vad som driver deras engagemang.
Han jämför detta med skillnaden mellan kosttillskott och värktabletter, eftersom de flesta hellre skaffar en lösning på ett brådskande problem. Det säkraste tillvägagångssättet för att förstå köparna är att föra dialog med dem och försöka göra avslut omedelbart.
En utbildning i att vara människa
Osika, som själv har en bakgrund inom Waldorfskolan, har med tiden ändrat uppfattning om bildningens betydelse.
– Fakta är inte det mest centrala för oss som individer på det sätt som jag tidigare ansåg. Det som väger betydligt tyngre är att få insikt om sig själv som individ, och att fungera väl tillsammans med andra.
Han efterfrågar utökad undervisning kring hur dispyter uppstår samt kan förebyggas, liksom vad som skapar varaktig glädje, och lyfter fram Jonathan Haidts The Happiness Hypothesis som ett verk han uppskattat. Utöver detta önskar han betydligt mer utrymme för företagsamhet.
– Majoriteten av all sysselsättning existerar tack vare att en företagare grundade ett företag. Fler borde pröva sin lycka, och när fler gör ett försök kommer fler också att triumfera.
Han anser att utbildningsväsendet skulle kunna förändras i grunden, genom att låta studerande arbeta med projekt och uppnå mål i stället för att enbart plugga inför kommande tentamina.
Framtidstro, samt bekymmer
Under den närmaste tioårsperioden anser Osika att vi kommer bevittna en snabb teknisk automatisering, särskilt inom utsatta sektorer som saknar dämpande regleringar. Utfallet kan innebära kraftfull ekonomisk expansion då varor och tjänster sjunker i pris, men likaså ökad svängning och oväntade kriser som rubbar marknaden.
Han hyser tillförsikt om att artificiell intelligens kan bistå individer till en högre livskvalitet. Samtidigt hyser han vissa farhågor:
– Min rädsla är att individer kommer spendera mindre tid tillsammans med andra och mer tid stirrandes på skärmar, att de väljer konsumtion framför att själva skapa och pröva sina gränser.
Han nämner dessutom en händelse från OpenAI, där en AI-modell under säkerhetsträning uppges ha tagit sig ut på nätet och attackerat en webbplats för att hitta lösningarna till de prov den testades på. Detta visar, enligt honom, vad som inträffar när en extremt intelligent och outtröttlig algoritm tilldelas ett specifikt uppdrag.
Trots detta bedömer han att det största hotet utgörs av mänskligheten själv, det vill säga att teknologin brukas för krigiska ändamål och att tvister trappas upp till en global konflikt. Bland de företag som oroar honom mest återfinns de som tar fram militära AI-system med minimal mänsklig styrning i besluten, samt de som bygger digitala avatarer som är avsedda att ersätta mänsklig kontakt.
