Den svenska vindkraftsindustrin är i ekonomisk kris. Det visar ekonomerna Christian Sandström och Christian Steinbeck i en analys publicerad i Kvartal. Trots gröna politiska satsningar ser vi en förlustmarginal på 39 procent och en förlust på 13,5 miljarder kronor från åren 2017 till 2022.
De kollade på samtliga 210 vindkraftsanläggningar med totalt 3393 vindkraftverk i Sverige och det såg genomsyrande rött ut. Förlustmarginalen var på 39 procent och inte ett enda år mellan 2017 och 2022 som de mätte var lönsam. Bästa året hade en förlustmarginal på 19%, den sämsta 90%.
Källa: kvartal.se
”Stora förluster regel snarare än undantag”
De tittade på flera faktorer som vilka som äger anläggningarna, hur kinesiska vindkraften påverkar resultaten, om större vindkraftsföretag är mer lönsamma, och om äldre vindkraftverk är mer lönsamma. Och de kom fram till att sådana faktorer inte spelade någon roll.
I takt med att vindkraftens andel av energiproduktionen växer så bestäms också elpriset i större utsträckning av hur mycket det blåser. Så när vinden är svag så blir priserna höga, men då kan vi inte sälja något, och när vinden är stark kan vi sälja mycket, men då är priserna låga så vi tjänar inte så mycket.
Branschen i helhet förlorar pengar och saknar hållbarhet. Störst förluster ser man i Norrland, där man saknar överföringskapacitet och det saknas möjlighet att spara överproduktion av elektricitet.
Vindkraften väntas stå för 28 procent av Sveriges elproduktion 2026
Samtidigt satsas allt mer på vindkraft. För bara några år sen var vindkraftsproduktionen nästan obefintlig, 2023 levereras omkring 20 procent av den el vi använder i Sverige av vindkraft.
Sedan Energiöverenskommelsen 2016 har det beslutats om över 117 miljarder i vindkraftsinvesteringar från 2017 till 2024. Och enligt en ny rapport från februari i år från Svensk Vindenergi, väntas vindkraften stå för 28 procent av elproduktionen i Sverige 2026 och vara näst största kraftslaget i landet med 55 TWh el.
