Sveriges ekonomi står inför ökande risker i en osäker och snabbt föränderlig värld, enligt en ny rapport från OECD. Efter två års stagnation pekar organisationen på flera strukturella utmaningar, men också på möjligheter att stärka ekonomin genom reformer inom bostadsmarknad, skattepolitik, utbildning och klimatåtgärder.
OECD framhåller att Sveriges bostadsmarknad är en nyckelfaktor bakom den svaga ekonomiska utvecklingen. Höga hushållskulder och en stor andel bolån med rörliga räntor har dämpat konsumtionen, enligt OECD-ekonomen Jon Pareliussen. För att skapa balans och öka tillgången på bostäder, särskilt för ekonomiskt svaga grupper i storstäder, rekommenderar OECD att Sverige avreglerar hyresmarknaden, inför en kommunal fastighetsskatt och tar bort skattesubventioner för bostadsägare. Digitalisering av byggprocesser och tillståndsgivning lyfts också fram som sätt att öka bostadsutbudet.
Skattepolitik och utbildning
OECD kritiserar de skattelättnader på drivmedel och renoveringar som regeringen infört, då dessa inte gynnar låginkomsttagare. Organisationen efterlyser istället en stärkt skattebas och reformer inom utbildningssystemet. Kvaliteten på högre utbildning har försämrats, och yrkesutbildningsprogram är impopulära, vilket gör det svårt för lågutbildade att få jobb. Detta bidrar till socialt och politiskt missnöje. OECD föreslår ökade resurser till arbetsmarknadspolitik, vuxenutbildning och praktikplatser för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och höja kunskapsnivåerna.
Klimatpolitik och finansiell stabilitet
På klimatområdet anser OECD att Sverige har backat och behöver snabbare marknadsanpassade åtgärder och ett starkare långsiktigt åtagande för att motverka klimatförändringar. Samtidigt får Sverige beröm för sin låga statsskuld och stabila finanspolitiska ramverk. Riksbankens penningpolitik bedöms också som rimlig, med en paus i räntesänkningar i väntan på ny data.
Ekonomisk prognos
OECD prognosticerar en svensk tillväxt på 1,6 procent i år, som väntas stiga till 2,3 procent 2026, jämfört med fjolårets 0,7 procent. KPIF-inflationen beräknas öka till 2,8 procent i år men återgå till Riksbankens mål på 2 procent 2026. Arbetslösheten väntas nå 8,7 procent i år, för att sedan sjunka till 8,3 procent 2026, drivet av stigande reallöner och förbättrade arbetsmarknadsförhållanden. Trots detta är riskerna i prognosen negativa, särskilt på grund av globala handelsspänningar och geopolitiska utmaningar som kan slå hårt mot Sveriges öppna ekonomi.
Positiva aspekter
Trots utmaningarna lyfter OECD Sveriges höga levnadsstandard och stora arbetskraftsdeltagande. Landets finansiella stabilitet och låga statsskuld är också styrkor som skapar utrymme för reformer.
