Sannolikheten för att tidigare Swedbank-vd:n Birgitte Bonnesen ska få sitt mål prövat i Högsta domstolen (HD) har ökat, efter att riksåklagaren fått i uppdrag att lämna ett yttrande i ärendet.
Frågor om tryckfrihetsförordningen
HD:s begäran till riksåklagaren tyder på att rättsfrågorna i målet rör hur Bonnesens uttalanden till journalister ska bedömas juridiskt. Centralt är frågan om dessa uttalanden omfattas av tryckfrihetsförordningen, som i vanliga fall innebär att endast ansvarig utgivare kan hållas ansvarig för felaktig information i media.
Det är en ovanlig åtgärd att riksåklagaren ombeds yttra sig i ett överklagat mål, vilket antyder att HD ser målet som principiellt intressant.
Från friande till fällande dom
Birgitte Bonnesen friades först av Stockholms tingsrätt men dömdes i september av hovrätten till 15 månaders fängelse för grovt bedrägeri. Fallet rör Bonnesens informationsgivning kring Swedbanks hantering av historiska penningtvättsproblem, som enligt hovrätten vilseledde både aktieägare och allmänheten.
Bonnesens försvar hävdar att målet är unikt inom svensk rättspraxis, eftersom det gäller uttalanden till media i samband med en kvartalsrapport från ett börsbolag. Försvaret anser att detta skapar ett juridiskt gränsland som kräver prövning i HD.
Kan bli prejudicerande
Birgitte Bonnesen har lämnat in nio olika argument för varför HD bör ge prövningstillstånd. HD:s nästa steg kommer att avgöra om målet tas upp, men riksåklagarens yttrande kommer att vara en nyckelkomponent i beslutet. Om HD beviljar prövningstillstånd kan målet komma att bli prejudicerande inom svensk rätt.
