Bostadspriserna i Sverige har sjunkit med 10 procent sedan toppen, räknat i nominella termer. Men om man justerar för den kraftiga inflationen som rått sedan 2022 är nedgången betydligt större, runt 30 procent i reala termer. Det är i nivå med bostadskrisen på 1990-talet, enligt en analys publicerad av Dagens Industri.
Efter Rysslands invasion av Ukraina i början av 2022 och de påföljande räntehöjningarna från Riksbanken var det många som förutspådde en dramatisk krasch på den svenska bostadsmarknaden. Även om bostadspriserna sjönk var fallet inte så kraftigt som många initialt befarade. Under 2024 har en viss återhämtning ägt rum, men prisnivåerna är fortfarande markant lägre än tidigare.
Reala prisfall döljer den verkliga nedgången
I dagsläget ligger de nominella bostadspriserna i genomsnitt omkring 10 procent lägre än vid pristoppen. Men den totala nedgången är betydligt större om man beaktar inflationen, som under samma period uppgått till nästan 20 procent enligt konsumentprisindex. Magnus Dagel, analytiker på Dagens Industri, konstaterar att den reala prisutvecklingen är betydligt mer dramatisk. Justerat för inflation har bostadsrättspriserna fallit med 27 procent och huspriserna med 29 procent sedan toppen.
Denna utveckling innebär att hushållen har förlorat en stor del av sitt reala värde på bostäder, även om de nominella prisförändringarna inte varit lika uppseendeväckande. Situationen påminner om krisen under 1990-talet, då bostadspriserna föll kraftigt och många hushåll hamnade i ekonomiskt trångmål.
Utsikter framåt
Frågan framöver är hur bostadsmarknaden kommer att utvecklas i takt med att inflationen stabiliseras och räntorna möjligen börjar sjunka. Om arbetsmarknaden förblir stabil och hushållens köpkraft stärks finns en möjlighet att bostadspriserna börjar återhämta sig i reala termer. Samtidigt innebär det ökade ränteläget och den kvarstående osäkerheten kring den globala ekonomin att osäkerheten är fortsatt hög.
