Svensk ekonomi har visat sig vara mer robust än förväntat, trots att det fortfarande finns utmaningar i form av högre räntor och en möjlig försämring av konjunkturen nästa år.
Prognosen för Sveriges BNP indikerar en minskning med 0,8 procent i år och en minskning med 0,5 procent nästa år. Detta är en justering från tidigare prognoser i september som förutsåg en nedgång på 1,3 procent i år och 0,2 procent nästa år.
Den svenska ekonomin överhettades efter pandemin, men åtstramningen av penningpolitiken har hittills haft mindre påverkan än förväntat.
Trots att BNP-utfallet för det tredje kvartalet motiverar en uppjustering av årets BNP-prognos, tycks bromsarna nu ta tag. Hushållen minskar sin konsumtion, bostadspriserna har sjunkit och bostadsbyggandet har minskat markant.
Det förväntas att styrräntorna förblir på en högre nivå under en längre tid, vilket kommer fortsätta att pressa svenska hushåll och dämpa konsumtionen. Samtidigt förväntas bostadspriserna fortsätta att minska med 5-10 procent från nuvarande nivåer.
Exportutsikterna är osäkra, och investeringar inom försvar och den gröna omställningen förväntas inte kompensera för den globala nedgången i efterfrågan. Denna nedgång i både inhemska och externa efterfrågan resulterar i en nedjustering av BNP-prognosen för nästa år.
Arbetsmarknadsläget är svagare än vad Riksbanken förutspådde, och löneökningarna utgör ingen risk för inflationsmålet.
För Riksbanken är den svaga konjunkturen ett argument för att sänka räntan istället för att strama åt.
