Inflationen i euroområdet steg mer än väntat i oktober, vilket ger stöd åt argumenten för en försiktig strategi vid räntebeslut. Enligt Eurostat ökade konsumentpriserna med 2% jämfört med samma månad förra året, vilket överträffade prognoserna på 1,9% och var en ökning från 1,7% i september.
Energipriser och livsmedel driver upp inflationen
Den senaste ökningen i inflationen kan i stor utsträckning tillskrivas en mindre nedgång i energikostnader samt snabbare prisökningar på livsmedel. Den så kallade kärninflationen, som exkluderar volatila varor som energi och mat, låg kvar på 2,7%, vilket var oväntat stabilt.
Ekonomer och beslutsfattare inom Europeiska centralbanken (ECB) har haft en intensiv debatt om den framtida riktningen för penningpolitiken. Medan vissa röster inom ECB argumenterat för en större räntesänkning på 50 punkter under decembermötet, har andra, som ECB:s styrelseledamot Isabel Schnabel, betonat vikten av ett ”gradvis” tillvägagångssätt. Bundesbanks chef Joachim Nagel varnade också för att skynda på ytterligare åtgärder utan noggrant övervägande.
Ekonomiska indikatorer och obligationsmarknaden
Inflationen i Tyskland ökade oväntat till 2,4% i oktober från 1,8% månaden innan, vilket speglar de utmaningar som kvarstår i Europas största ekonomi. ECB:s huvudstrateg, Jamie Rush, förutspår att centralbanken kommer att sänka sin inlåningsränta till 3% i december, följt av en kvartalsvis strategi för ytterligare sänkningar. Marknaderna prisar in en slutlig räntenivå runt 2% nästa år.
Arbetsmarknadens roll
Trots en övergripande ekonomisk osäkerhet har arbetsmarknaden i eurozonen visat sig motståndskraftig. Eurostat rapporterade att arbetslösheten sjönk till rekordlåga 6,3% i oktober. Detta stärker positionen för dem som förespråkar en mer försiktig justering av räntorna, då en stabil arbetsmarknad kan motverka risken för en plötslig ekonomisk inbromsning.
Martins Kazaks, chef för Lettlands centralbank, har tidigare varnat för risken att arbetsgivare kan börja säga upp personal om återhämtningen förblir svag. Den nuvarande arbetslöshetsnivån, i kombination med en starkare tillväxt och högre inflation, ger ytterligare argument till dem inom ECB som förespråkar ett långsammare tempo för räntesänkningar.
