Regeringen har nu färdigställt ett lagförslag som ska underlätta uthyrning av privatägda bostäder. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) står bakom förändringarna, som mött kritik framför allt från bostadsrättsföreningarnas organisationer. De befarar ökad spekulation och att föreningarnas inflytande minskar.
Regeringen beslutade nyligen om förslaget, som innehåller tre huvudsakliga delar: en helt ny lag för privatuthyrning, lättnader när det gäller andrahandsuthyrning av bostadsrätter samt uppdaterade regler för så kallad blockhyra (som används för företagsbostäder och delningsboenden). Målet är att bättre ta tillvara på det befintliga bostadsutbudet.
– Det råder stor brist på bostäder, samtidigt som många lägenheter står outnyttjade och skulle kunna hyras ut, förklarar Andreas Carlson (KD).
Den nya privatuthyrningslagen innebär att en privatperson framöver får hyra ut upp till två bostäder samtidigt – i dag är gränsen en. Regeringen vill ge större frihet att avtala om hyresnivå och bostadens skick, men behåller en spärr mot oskäligt höga hyror.
– Förslaget stärker tryggheten för både uthyrare och hyresgäst. Ett tidsbegränsat hyresavtal kan inte sägas upp i förtid av hyresvärden, och uppsägningstiden blir tre månader åt båda hållen, säger Carlson.
När det gäller bostadsrätter blir det betydligt enklare att få tillstånd till andrahandsuthyrning. Tidigare uthyrningar ska inte längre automatiskt försvåra nya ansökningar – bara om uthyrningen skett i mycket stor omfattning får det någon betydelse.
– En förening ska inte kunna neka bara för att lägenheten hyrts ut tidigare, betonar ministern.
Organisationen Bostadsrätterna är starkt kritisk. Dess samhällspolitiske chef Kenny Fredman anser att förslagen förändrar grundsynen på bostaden.
– Möjligheten att hyra ut två bostäder öppnar dörren för spekulation. Det finns risk att folk köper lägenheter enbart för att tjäna pengar på uthyrning istället för att själva bo där, säger han.
Fredman tycker också att staten här lägger sig i föreningarnas interna frågor på ett sätt som strider mot principen om subsidiaritet – att beslut ska fattas så nära de berörda som möjligt.
– Bostadsrätten bygger på en kooperativ idé där de boende gemensamt bestämmer över huset. Nu lägger sig staten i och bestämmer istället, menar han.
Han pekar dessutom på praktiska problem om fler lägenheter blir andrahandsuthyrda.
– Färre kommer att vilja engagera sig i styrelsearbete och föreningsfrågor. Det kan tömma föreningarna på engagemang och i grunden förändra hela boendeformen.
Regeringen vill även uppdatera reglerna för blockhyra, som används när en aktör hyr flera lägenheter eller rum för att sedan hyra ut dem vidare (t.ex. till anställda eller i delningsboenden). I dag är det svårt att ta betalt för gemensamma ytor, vilket enligt regeringen hämmat utvecklingen av sådana lösningar.
Ingen exakt bedömning har gjorts av hur många extra bostäder förslaget kan ge, men regeringen framhåller att det handlar om att snabbare frigöra befintliga bostäder utan att behöva bygga nytt.
Fakta – de viktigaste ändringarna (föreslagen ikraftträdandedatum 1 juli 2026):
- Privatpersoner får hyra ut upp till två bostäder (istället för en).
Större avtalsfrihet kring hyra och skick, men skydd mot oskäliga hyror kvarstår. - Reglerna för andrahandsuthyrning av bostadsrätter blir mildare.
Tidigare uthyrning får bara påverka beslutet om den varit omfattande – inte enbart förekomst av tidigare uthyrning. - Blockhyra får nya regler.
Gemensamma utrymmen kan nu ingå i hyran, vilket underlättar företagsbostäder och delningsboenden.
Förslaget har väckt debatt och kritik från flera håll inom bostadsrättsrörelsen, som ser det som ett hot mot den kooperativa modellen.
