Riksdagen har beslutat att införa skärpta regler för konsumentkrediter i syfte att stärka konsumentskyddet och motverka riskfylld kreditgivning. Från och med den 1 mars 2025 kommer de nya reglerna att träda i kraft och innebära omfattande förändringar i konsumentkreditlagen.
Bland de mest centrala åtgärderna finns ett sänkt räntetak som begränsar hur höga räntor långivare får ta ut. Det nuvarande räntetaket, som tillåter en ränta upp till 40 procentenheter över referensräntan, halveras till 20 procentenheter. Dessutom utvidgas tillämpningsområdet så att det inte längre bara omfattar så kallade högkostnadskrediter, utan flertalet konsumentkrediter – med undantag för bostadslån.
Tydligare kostnadstak och begränsade förlängningar
Utöver räntetaket skärps reglerna kring kostnader kopplade till krediter. Kostnadstaket, som idag gäller för högkostnadskrediter, kommer att omfatta de flesta typer av konsumentkrediter. Det innebär att den totala kostnaden för en kredit inte får överstiga själva lånebeloppet. Dessutom införs ett särskilt tak för uppläggningsavgifter, som begränsas till maximalt en procent av prisbasbeloppet.
För att förhindra att krediter förlängs upprepade gånger på ett sätt som ökar risken för långvarig skuldsättning, begränsas också möjligheten att förlänga löptiden för lån.
Skarpare krav vid marknadsföring
Kreditgivare kommer dessutom att behöva lämna en särskild upplysning vid marknadsföring av krediter. Konsumenter ska få tydlig information om kostnaderna för krediten, riskerna med skuldsättning och var de kan vända sig för att få stöd i budget- och skuldfrågor.
Mer information om Konsumentverkets nya riktlinjer för annonser finns här: Konsumentverkets föreskrifter om upplysningsskyldighet vid marknadsföring av konsumentkrediter.
Bred politisk enighet – men inte utan debatt
Beslutet i riksdagen bygger på proposition 2024/25:17 och har beretts av civilutskottet. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag och konstaterade att den kraftiga ökningen av konsumtionskrediter och växande skulder hos Kronofogden kräver åtgärder för att skapa en mer ansvarsfull kreditmarknad.
Debatten har dock inte varit utan kritik. Flera partier har framfört att ett särskilt nationellt skuldregister borde införas för att kreditgivare ska få en mer komplett bild av låntagarens ekonomi. Regeringen har dock avvisat förslaget med hänvisning till integritetsrisker och praktiska utmaningar.
Lång process bakom beslutet
Frågan om skärpt konsumentskydd på kreditmarknaden har diskuterats i flera år. Redan 2018 infördes de första reglerna om räntetak och kostnadstak för högkostnadskrediter. Sedan dess har konsumtionskrediter fortsatt att öka, samtidigt som allt fler svenskar hamnat i långvarig överskuldsättning.
Med de nya lagändringarna hoppas riksdagen nu att fler ska skyddas från att hamna i ohållbara skuldsituationer. Samtidigt kommer effekterna av det sänkta räntetaket att följas upp och utvärderas framöver.
Lagändringarna träder i kraft den 1 mars 2025 och gäller för nya avtal som ingås efter detta datum.
