Trots stora ambitioner och förväntningar har flera gröna satsningar i norra Sverige misslyckats. Ett av de mest uppmärksammade fallen är Northvolts planerade batterifabrik i Skellefteå. År 2017 meddelades att detta skulle bli en viktig del av EU:s strategi att minska beroendet av kinesiska elbilsbatterier. Men åtta år senare gick Northvolt i konkurs, och fabriken i Skellefteå stängs denna sommar.
Flera misslyckade projekt och orsaker
Northvolt är inte det enda projektet som gått i stöpet. Totalt har minst sju andra gröna industriprojekt, med investeringar värda minst 250 miljarder kronor, stoppats eller skjutits upp i Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland. Dessa inkluderar satsningar på konstgödsel, flygbränsle och batterikomponenter. Orsakerna till misslyckandena varierar och kan bero på affärsidéer, myndighetsbeslut eller marknadsförhållanden.
Pågående och framtida investeringar
Trots tidigare misslyckanden finns det fortfarande en stark vilja att investera i den gröna omställningen. Enligt Accelerationskontoret finns det 155 pågående gröna investeringar till ett värde av 803 miljarder kronor. Exempel på dessa är en fabrik för koldioxidsnålt stål i Boden och en flygbränslesatsning i Ånge.
Utmaningar och statens roll
Kristina Alvendal, regeringens industrisamordnare, framhåller att de långa tillstånds- och handläggningsprocesserna hos statliga myndigheter är ett stort hinder för den gröna omställningen. Hon anser att regeringen bör se över myndigheternas uppdrag och undvika att staten överklagar sina egna beslut.
Johan Lundberg, docent i nationalekonomi, menar att det offentliga bör stödja gröna investeringar när det finns säkerhetspolitiska och klimatmässiga dimensioner. Han anser att staten, om den ska täcka upp vid misslyckanden, också bör delta i beslut om etableringsorter för att öka chanserna för framgång.
Lärdomar och framtida strategier
För att undvika framtida misslyckanden bör grundliga utredningar göras om vad både kommuner och staten kan lära sig av tidigare projekt. Detta inkluderar en översyn av svensk industripolitik, subventioner och ansvarsfördelningen mellan olika myndighetsnivåer. Det är också viktigt att analysera hur kommuner kan förbereda sig för att säkerställa att investeringarna leder till varaktig utveckling och lokala fördelar.
