Det höga silverpriset har väckt nytt liv i gamla matkassaskåp och byrålådor runt om i Sverige. Även om priset på silver nyligen har börjat sjunka något efter en kraftig uppgång de senaste åren, ligger det fortfarande på historiskt höga nivåer. Det har lett till en rejäl ökning i försäljningen av gammalt matsilver, såsom brickor, ljusstakar och tunga bestick från 1800-talet.
På auktionssajter och plattformar som Tradera har kategorin blivit mycket populär. På bara ett par år har genomsnittspriset för äkta svenskt silver fördubblats, och många privatpersoner väljer nu att sälja föremål som legat undanstoppade i generationer. De tyngsta besticken från 1800-talet är särskilt eftertraktade just nu, eftersom deras vikt gör att skrotvärdet – grampriset – ibland närmar sig eller till och med överstiger det antikvariska värdet.
Samtidigt har antikhandeln med finare silverföremål från 1700- och 1800-talen svalnat avsevärt. Många samlare har dragit sig tillbaka, vilket gör att vissa högkvalitativa objekt säljs till priser som branschfolk beskriver som riktiga fynd. För den som funderar på att sälja är det klokt att först undersöka eventuella stämplar för att identifiera tillverkare, ålder och ursprung. Vissa smeder och formgivare är så högt värderade att deras verk långt överstiger ren metallvikt.
En annan drivkraft bakom intresset är en växande efterfrågan bland yngre köpare som tröttnat på slit-och-släng-kulturen. De söker istället kvalitet, hållbarhet och äkta material – begagnat silver passar perfekt in i den trenden och ses dessutom som ett klimatsmart val jämfört med nyproduktion.
För många säljs föremålen dock till slut för smältning snarare än för fortsatt bruk. Men silvermarknaden är cyklisk. Även om det i dag finns gott om 1800-talsbestick i svenska hem kan de bli betydligt ovanligare om försäljningen fortsätter i den här takten. Kanske blir just de stora, tunga besticken en framtida trend igen om några decennier.
