Frankrike befinner sig i ett politiskt kaos efter att premiärminister François Bayrous regering föll i måndags. Detta är den tredje regeringen som fallit i år, vilket förvärrar landets redan tumultartade politiska landskap. Denna kris har till stor del orsakats av Bayrous omfattande sparpaket, avsett att hantera den växande statsskulden som nu uppgår till 114 procent av BNP. Trots den stora skulden, som ökar med 5 000 euro i sekunden, menar vissa experter att Frankrike inte står inför en akut finanskris.
Trots de politiska utmaningarna fortsätter den franska ekonomin att visa tecken på tillväxt. Enligt landets centralbank växte ekonomin med 0,3 procent under det tredje kvartalet, vilket överträffade förväntningarna. IMF förutspår dock en blygsam årlig BNP-tillväxt på 0,6 procent för Frankrike, vilket är lägre än genomsnittet för andra avancerade ekonomier. Industrin, särskilt inom flyg- och utrustningssektorerna, har visat styrka, medan tillverkningsindustrin växer för första gången sedan 2023.
Efter Bayrous fall förväntas hans efterträdare fokusera mer på skattehöjningar än på nedskärningar. Socialisterna, som kan komma att leda nästa regering, föreslår en skattehöjning på 15 miljarder euro för de ultrarika. Detta förslag möter dock oro på finansmarknaderna, som är rädda att skattehöjningar kan hota den ekonomiska tillväxten. Liknande farhågor har även uttryckts i Storbritannien, där man också kämpar med stora skulder. Enligt analytiker finns det en växande skepsis bland marknadsaktörer mot att använda skattehöjningar som en lösning på budgetunderskott.
Källa: Realtid
