En statlig utredning föreslår att fastighetsägare ska bidra ekonomiskt till skydd mot översvämningar och stigande havsnivåer. Detta kan innebära extra kostnader för hushållen, då över en tiondel av Sveriges byggnader finns i områden hotade av klimatförändringar. Kostnaderna för skyddsåtgärder beräknas uppgå till mellan 137 och 205 miljarder kronor fram till år 2100.
Fördelning av kostnader och konsekvenser
Idag finansieras klimatskydd av kommuner och statligt stöd, men förslaget innebär att fastighetsägare ska dela på kostnaderna. Kommunerna ska kunna besluta att fastighetsägare som drar nytta av skyddet även bidrar ekonomiskt, med en avgift som inte överstiger tio procent av fastighetens marknadsvärde. Rikard Silverfur från Fastighetsägarna anser att det är rimligt, men att kostnaden för klimatanpassning bör reflekteras i fastighetsvärdet.
Reaktioner och framtida utmaningar
Mäklarsamfundet uttrycker oro för att ansvaret flyttas från det offentliga till enskilda hushåll, som kan drabbas av höga kostnader. En undersökning från SBAB visar att många villaägare inte tagit klimatrisker i beaktning vid husköp, men fler planerar att göra det i framtiden. Oskar Öholm, vd för Mäklarsamfundet, betonar vikten av att fastighetsköpare är medvetna om klimatrisker och att informationen är lättillgänglig för att undvika oväntade kostnader.
