Finansmarknaderna inleder veckan med breda nedgångar. Ett dramatiskt fall i guld- och silverpriserna har smittat av sig på börser världen över, samtidigt som oron för AI-sektorns värderingar och höga kostnader fortsätter att gnaga. DN:s ekonomireporter Felicia Åkerman reder ut vad som ligger bakom turbulensen och vad som kan vänta framöver.
Det hela tog fart i slutet av januari när president Donald Trump nominerade Kevin Warsh till ny ordförande för USA:s centralbank Federal Reserve (Fed). Warsh, tidigare Fed-guvernör och känd för sin kritik mot centralbankens nuvarande inriktning, har historiskt talat för en stramare penningpolitik med högre räntor.
Marknaden tolkade nomineringen som en signal om att Fed kanske inte blir den lättlydiga räntesänkarmaskin som vissa hoppats på under Trumps ledning. Resultatet? En stärkt amerikansk dollar, och en snabb vändning för ädelmetallerna som rakat i höjden sedan årsskiftet.
Guldpriset, som nått rekordnivåer runt 5 600 dollar per uns i slutet av januari, har fallit kraftigt. På måndagsmorgonen hade metallen tappat omkring en femtedel på bara några dagar. Silver har drabbats ännu hårdare, med ras på uppemot 30–40 procent under de senaste dagarna i vissa faser. Raset förstärktes särskilt i asiatisk handel, där många småsparare – inte minst i Kina – hakat på januarirallyt via börshandlade fonder (ETF:er), lånade pengar eller hävstångsprodukter. När trenden vände utlöste det tvångsförsäljningar och marginalkrav som accelererade nedgången.
Men Kevin Warsh kan inte ta åt sig hela ”äran” för måndagens breda röda siffror. Bakom ädelmetallkaoset lurar en djupare oro för teknik- och AI-sektorn. Under helgen rapporterade Wall Street Journal att chipjätten Nvidia inte längre planerar att investera upp till 100 miljarder dollar i OpenAI som tidigare kommunicerats. Nvidia-vd:n Jensen Huang ska enligt källor ha uttryckt oro över OpenAI:s interna styrning och ökad konkurrens från bland andra Google.
Den underliggande skepsisen mot AI-värderingarna har legat latent länge. I slutet av januari föll Microsoft över 10 procent efter sin kvartalsrapport – trots bättre än väntat resultat – när investerarna istället fokuserade på snabbt stigande kostnader för AI-satsningar.
Hur allvarligt är läget egentligen?
När en börsnedgång är bred och inte begränsad till ett fåtal sektorer brukar det signalera minskad riskaptit hos investerarna. På Stockholmsbörsen föll omkring tre fjärdedelar av storbolagslistans aktier under de första handels minuterna på måndagen. Globalt blinkar det rött på de flesta håll – med dollarn som en av få ljusglimtar.
Samtidigt ska vi ta ett steg tillbaka. Trots det dramatiska raset de senaste dagarna handlas guld fortfarande nära nivåerna från bara ett par veckor sedan. Svenska Lundin Mining, som drabbades hårt med en nedgång på över 6 procent under måndagen, är ändå upp mer än 7 procent sedan årsskiftet.
Marknaden har alltså sett en snabb korrektion efter en extremt stark inledning på 2026, men den totala bilden är inte en kollaps – ännu. Frågan är om fallet i ädelmetaller och osäkerheten kring AI-investeringar bara är en tillfällig rekyl, eller om det markerar början på en mer långvarig omvärdering av riskfyllda tillgångar.
Investerare håller nu ögonen på kommande makrodata, Fed-nomineringens fortsatta process i senaten och eventuella nya signaler från techjättarna. De närmaste dagarna och veckorna blir avgörande för om måndagens röda öppning blir en parentes – eller starten på något större.
