Svensk ekonomi visar tydliga tecken på återhämtning, och Riksbanken har hållit styrräntan oförändrad på 1,75 procent sedan hösten 2025. En ytterligare sänkning skulle enligt DNB Carnegies chefekonom Ulf Andersson vara en ren nödlösning – något centralbanken sannolikt kommer att undvika så långt det är möjligt.
I en intervju med Nyhetsbyrån Direkt den 13 februari betonar Ulf Andersson att timingen för en ny sänkning vore dålig just nu.
”Timingen för att göra ännu en sänkning nu när svensk ekonomi så tydligt återhämtar sig, den är dålig. Då ska man verkligen vara säker på att inflationen kommer att utvecklas alldeles för lågt”, säger han.
Riksbankens nuvarande räntebana pekar på att styrräntan ska ligga kvar på 1,75 procent en tid framöver, i linje med beslutet från januari 2026 då räntan lämnades oförändrad för tredje mötet i rad. Trots detta har spekulationerna om en möjlig extrainkning ökat på marknaden den senaste tiden. Två faktorer har bidragit särskilt:
- Duvaktiga signaler från vice riksbankschef Per Jansson i protokollet från det senaste räntemötet.
- Lägre än väntat inflationsutfall för januari.
Ulf Andersson tror ändå inte på fler sänkningar i den här cykeln.
”Givet det senaste protokollet kan det inte uteslutas, men vårt huvudscenario är att det inte blir några fler sänkningar. Det som skulle kunna få dem att avvika från detta och sänka ännu en gång är om inflationen återkommande skulle överraska på nedsidan, i kombination med att återhämningen kommer av sig igen. Den har ju fått ganska bra fart och de flesta förväntar sig att den kommer att stärkas ytterligare”, förklarar han.
Stark återhämtning och stabil inflation
DNB Carnegies bedömning är att utvecklingen ser övertygande ut. Tillväxten under 2025 blev starkare än väntat, och prognoserna för 2026 pekar på god fart framåt. Den underliggande inflationen väntas stabiliseras runt Riksbankens mål på 2 procent. Chefekonomen påpekar att Riksbanken kommer att se igenom tillfälliga effekter, som den sänkta matmomsen, som ger stora avtryck i KPIF-siffrorna på kort sikt.
”Styrräntan ligger redan 50 punkter under deras egen syn på neutral ränta. Att i denna konjunkturuppgång stimulera den inhemska efterfrågan ännu mer, det tror jag att Riksbanken försöker undvika så långt det är möjligt”, säger Ulf Andersson och tillägger:
”Det mest sannolika är att de kommer ha kvar den möjligheten som en nödlösning.”
Höjning redan i november – snabbare resursutnyttjande
I sin senaste prognos från januari spår DNB Carnegie att Riksbanken inleder höjningar redan i november 2026. Det är en tidigareläggning jämfört med tidigare bedömningar, där första höjningen väntades i januari 2027.
Anledningen är främst att återhämtningen bedöms gå fortare än väntat, vilket innebär att BNP-gapet sluts snabbare och resursutnyttjandet i ekonomin ökar.
”Det är framförallt detta, det vill säga resursutnyttjandet i ekonomin, som Riksbanken tittar på, när de känner att de har inflationen och inflationsförväntningarna på rätt ställe. Jag menar att dagens låga styrränta i det läget är lite väl procyklisk. Då ökar risken att den också blir inflationsdrivande”, säger Ulf Andersson.
Strukturella förändringar pekar mot högre inflation
DNB Carnegie har länge argumenterat för att världsekonomin genomgår strukturella skiften som är inflationsdrivande på sikt. Innan pandemin dämpade globalisering, liberalisering, avreglering och frihandel prisökningarna under två decennier. Nu har trenden vänt.
”Nationella säkerhetsintressen i kombination med minskat ekonomiskt globalt samarbete verkar i andra riktningen”, konstaterar Ulf Andersson.
När det gäller kronan och dess inflationsdämpande effekt genom tidigare förstärkning tror DNB Carnegie inte på fortsatt styrka.
”Vi tror att kronan kommer att ligga kvar ungefär där den ligger nu och då kommer den inflationsdämpande effekten att försvinna”, säger han.
